Användningen av adhd-läkemedel ökar globalt och många vittnar om en förbättring av sina symptom. Men vilka risker kan medicineringen medföra? Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt hälsoriskerna med kort- och långvarig adhd-medicinering och resultaten har väckt uppmärksamhet internationellt.

Zheng Chang, senior forskare vid Karolinska Institutet. Fotograf: Gunilla Sonnebring

Med nationella hälsoregister som bas har Zheng Chang och hans forskarkollegor granskat kopplingen mellan långtidsanvändning av adhd-läkemedel och risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Studiens resultat indikerar en ökad risk för vissa hjärt- och kärlsjukdomar vid längre användning av adhd-läkemedel, särskilt högt blodtryck och artärsjukdomar.

Risken ökar med längre användningstid, och gäller såväl barn och ungdomar som vuxna, både kvinnor och män.  Nu har resultaten från denna studie publicerats i den vetenskapliga tidskriften JAMA Psychiatry.

På populationsnivå är riskerna relativt små, och för de allra flesta patienterna är det säkert att ta adhd-läkemedel, berättar Zheng. Det bör även nämnas att Zhengs forskargrupp också publicerat resultat som visar att det finns ett samband mellan adhd-medicinering och lägre risk att dö i förtid. Det gäller framför allt onaturliga dödsorsaker, till exempel överdosering av alkohol och droger.

Vi hoppas även på utvecklingen av AI-baserade verktyg som läkare kan använda som beslutsstöd när de väljer behandling.
Zheng Chang

På individnivå bör läkare beakta patientens individuella profil i sin helhet, exempelvis hur stora besvär man har kopplat till sin adhd, och väga det mot individuella riskfaktorer för hjärt-och kärlsjukdomar.

– Vi hoppas även på utvecklingen av AI-baserade verktyg som läkare kan använda som beslutsstöd när de väljer behandling, säger Zheng.

Men Zheng betonar vikten av ytterligare forskning för att svara på de återstående frågorna.

– Hur identifierar vi de personer som löper ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar vid användning av adhd-läkemedel? Är den observerade risken kopplad till andra faktorer som användning av antidepressiva läkemedel, livsstilsfaktorer och BMI?

Över hälften av dem som använder adhd-läkemedel fortsätter med behandlingen i över fem år. Hur kan behandlingen övervakas och anpassas för att minimera långtidsriskerna, särskilt för hjärt-kärlhälsan?

De här frågorna kräver en multidisciplinär strategi där forskare, kliniker och samhället i stort samarbetar för att optimera vårdkvaliteten och öka välbefinnandet för personer med adhd på lång sikt. Resultatet från studien understryker vikten av att läkare noggrant överväger potentiella fördelar och risker när man fattar beslut om långvarig förskrivning av adhd-läkemedel.

Text: Michelle Bornestad